Fråga: Varför fiber?

Värvningsfolder_byalag_persida (1) kopia

Svar: Dagens fiberbaserade bredband innehåller vad man kallar triple play. Detta innebär att man kan välja att ringa, surfa på internet samt titta på TV via fibern. Varje hushåll kommer ha tillgång till minst 100Mbit/s. Av dessa är det TV som tar det mesta, 7-9Mbit/s för en vanlig kanal och ca. 20Mbit/s för en HD-kanal. Kapaciteten till varje anslutning är unik, du delar alltså inte på hastigheten. Den faktiska kostnaden för fiber till varje fastighet ligger vanligtvis runt 15 000 – 30 000 kr (inkl moms), men med bidrag och eget arbete får vi ner kostnaden. Här nedan kommer några argument som talar för användandet av ett fiberbaserat bredband.

TELEFONI

• Fibern förläggs i mark och är därför väldigt driftsäker.

• Vid åsknedslag leder fibern inte den elektriska impulsen vidare eftersom fibern transporterar informationen som ljus.

• Väsentligt mycket billigare telefontjänster.

INTERNET

• Högre hastighet både till och från fastigheten.

• Hastigheten är oberoende av avståndet och hur många som är uppkopplade.

• Hastighetsbegränsningen sitter inte i fibern utan i ändutrustningen.

• Inget färdas fortare än ljuset, >15 000 000 Mbit/s.

TV

• Perfekt mottagning.

• Klarar HDTV format.

• Olika ”SVT Play” funktioner d.v.s se på TV program när det passar.

• ”Video on demand”, videobutik över nätet.

​

Fråga: Vad är fördelarna med fiberbredband?

Svar: Idag används flera olika typer av uppkopplingar för att prata i telefon, använda Internet och se på TV. Det fiberbaserade bredbandet har obegränsad kapacitet, vilket innebär att man samtidigt kan både ringa, surfa på nätet och titta på TV. Genom fiberbredbandet kan man ha tillgång till alla tjänster genom en leverantör. Tillgång till fiberbredband ökar värdet på fastigheten och området där man bor. Det ger ökade möjligheter att nå nya tjänster, det möjliggör för företag att finnas på landsbygden med säker uppkoppling och underlättar för dem som vill arbeta eller studera på distans. Fiberbredband ger lägre avgifter på sikt jämfört med dagens utbud och driftskostnader. Det har också längre livslängd och är okänsligt för störningar; vädersäkert, ingen strålning och säkert mot intrång och avlyssning. Hastigheter upp till 1 000 Mbit (i dag) ger snabbare internet, driftsäkra hemlarm med videoövervakning, TV, radio, telefon, vårdövervakning, film och 4K-streaming.

​

Fråga: Vad finns det egentligen för andra alternativ?

Svar:Bredband kan fås via fiber, via trådlös/mobil-teknik eller via ADSL som använder kopparnätet. Fiberbaserat bredband är flexibelt och har mycket hög kapacitet men som kräver en utbyggnad ända fram till hushållet. Mobilt bredband har lägre hastighet och är beroende av närheten till master/täckning och antal användare. Med många användare går hastigheten ner. Adsl/vdsl är beroende av närheten till telefonstationen samt kvaliteten på telefonledningen.

​

Fråga: Vem ansvarar för att jag får bredband?

Svar:Enligt regeringen är det de kommersiella krafterna som ska stå för utbyggnaden. Det finns statliga bidrag att söka för de områden där marknadsmässig utbyggnad inte bedöms komma till stånd. I praktiken krävs lokalt engagemang i form av fiberföreningar.

​

Fråga: Hur lång tid tar det att få fiber?

Svar:Vi räknar med ca: 1-3 år, vår förhoppning är givetvis kortaste möjliga tid. Vi är väldigt beroende av att få in alla intresseanmälningar av de som är intresserade. Ju tidigare ni anmäler ert intresse, desto snabbare kan vi börja gräva.(Bredbandsbidrag baseras på antalet intresserade!)

​

Fråga: Vad kostar det att ansluta sig?

Svar: Det är beroende av hur förutsättningarna ser ut, terräng och hur långt man måste gräva. Den största besparingen gör de byar som organiserar sig klokt och har stor andel anslutningar. Uppgifter från byar som grävt bredband i olika kommuner ger vid handen ungefär 15-30 000 kr per anslutning före bidrag.

​

Fråga: Kommer fiberanslutningen att öka fastighetsvärdet?

Svar:Ja. Tillgång till fiberbredband ökar värdet på fastigheten och området där man bor. Det ger ökade möjligheter att nå nya tjänster, det möjliggör för företag att finnas på landsbygden med säker uppkoppling och underlättar för dem som vill arbeta eller studera på distans. Mäklare brukar uppskatta att värdet höjs med minst lika mycket som investeringen.

​

Fråga: Varför inte satsa på mobila lösningar istället för att gräva ner fiber?

Svar:Mobilt bredband fungerar bra när man är på resande fot, men kapaciteten är för liten för att kunna överföra Internet, TV och de tjänster som blir allt vanligare i våra hem. För att komma upp i samma kapacitet som fiber behöver masterna sitta så tätt (1 km) att det blir mycket dyrt att bygga. Däremot kan en fiberutbyggnad förbättra det mobila bredbandet i trakten som en bieffekt om masterna ansluts till fibernätet.

​

Fråga: När försvinner det fasta telefonnätet?

Svar:Telia har redan påbörjat rivningen av kopparnätet i delar av landet. Inom 10 år beräknas hela kopparnätet vara nedmonterat på många ställen runtom i Sverige. Om närområden bygger ut ett fibernät som de flesta abonnenter använder för att ringa kan det påskynda processen.

​

Fråga: Vad är fiber?

Svar:En optisk fiber är gjord av glas som överför ljus på samma sätt som kopparledningar överför elektricitet. Ljus i stället för elektriska signaler ger mycket stor kapacitet och störningsfri överföring. Optisk fiber kan överföra väsentligt mycket mer data än andra bärare som till exempel kopparledning.

​

Fråga: Vad är en nod?

Svar:En kommunikationsnod (nod) är en sammankopplings- eller knutpunkt i ett bredbandsnät. I noden kopplas byanätet samman med omvärlden.

​

Fråga: Måste man gräva ner fibern?

Svar:Nej, det går att hänga i stolpar också, men det är inte säkert att det blir billigare eftersom man då måste betala för underhållet av stolplinjen. 

​

Fråga: Kan man lägga fiber i vatten?

Svar:Ja, det finns olika sorters fiberkablar. En del är specialgjorda för att läggas i vattendrag. Fördelen är att man slipper gräva, istället söker man tillstånd hos Länsstyrelsen för att förlägga i vatten. 

​

Fråga: Kan jag beställa fiber till en obebyggd tomt?

Svar:Det är upp till din fiberförening att ta ställning.

​

Fråga: Kan flera hus eller lägenheter på min fastighet dela på en anslutning och betala en anslutningsavgift?

Svar:Det är upp till din fiberförening att ta ställning.

​

Fråga: Kan jag vänta och ansluta mig senare?

Svar:Tekniskt är det möjligt att göra kompletterande anslutningar, men det blir dyrare. Fiberföreningen söker bidrag för ett visst antal anslutningar och gör ett gemensamt arbete med nätat under en begränsad period. Oftast har fiberföreningen valt att fördela kostnaderna för anslutning av fastigheterna solidariskt och alla betalar samma anslutningsavgift. Den som ansluter sig i efterhand måste själv täcka sina kostnader. Mer info om detta kommer efter projekteringen.

​

Fråga: Jag är bara delar av året i mitt fritidshus, kan jag ha delårsabonnemang?

Svar:Det är upp till tjänsteleverantören.

​

Fråga: Vad är en tjänsteleverantör?

Svar: De aktörer som du som kund kontaktar när du önskar en Internettjänst. (Alltele, Bredbandsbolaget och Telia är några exempel).

​

Fråga: Spelar det någon roll att vårt grannområde inte ligger i samma fas som vi?

Svar: Nej, det viktiga är att ni har kommit överens om gränserna mellan er så att alla fastigheter hör någonstans.

​

Fråga: Vem bestämmer om nätet?

Svar: Fiberföreningen har en styrelse som fattar beslut. Stora frågor tas upp på en föreningsstämma där alla medlemmar i föreningen kan vara delaktiga.

​

Fråga: Vad händer med nätet sedan?

Svar: Fiberföreningen beslutar hur nätet ska driftas och förvaltas. Antingen tecknar man ett driftavtal, eller ett arrende och upplåtelseavtal. Bynätet kan också säljas till en operatör efter det att bidragen är avskrivna. Vanligtvis går flera närliggande fiberföreningar samman om en gemensam lösning för drift och underhåll.

​

Fråga: Vem står för servrar/aktiv utrustning?

Svar: Eftersom den aktiva utrustningen kräver mycket kompetens ingår det i kommunikationsoperatörens roll att tillhandahålla den.

​

Fråga: Vad är en kommunikationsoperatör?

Svar:Kommunikationsoperatör är ett företag/organisation som svarar för att ”tända upp” fibernätet. De ansvarar för installation, övervakning och driver den kommunikationsutrustning som behövs för att bredbandstjänster som Internet, TV, telefoni, videokonferenser mm ska kunna förmedlas. Kommunikationsoperatören har avtal med olika tjänsteleverantörer.

​

Fråga: När ska anslutningsavgiften vara betald?

Svar: Oftast vill fiberföreningen ha avgiften strax innan grävningen börjar för att kunna betala entreprenörerna. Fråga vad som gäller i din förening.

​

Fråga: Går det att ringa över fibern om det blir elavbrott?

Svar:  Då måste du ha en batterienhet till telefonen.

​

Fråga: Vad gör kommunen?

Svar: ”Kommunerna” arbetar med att ta fram ett IT-infrastrukturprogram som är ett komplement till kommunens andra övergripande planer. Kommunen stöttar fiberföreningarna med information, samordning och underlag. Som markägare ger kommunen grävtillstånd för kanalisation på kommunens mark. Som fastighetsägare tar kommunen också ansvar för att en utbyggnad kommer till stånd till de lägenheter som kommunen hyr ut. Har du inte fått svar på din fråga? Kontakta kommunen så ska vi göra vårt bästa för att hitta svar på din fråga, eller hitta rätt person som kan ge dig svar.

​

​

​

​